Stocksbos elektrifiering och museikraftverket från 1918

Den första landsbygdselektrifieringen

Den äldsta kända elektrifieringen för privat bruk i Sverige, skedde 1887 i Ava by i Delsbo, där en gård försågs med elektrisk ström från en närliggande kvarn. Elektrifieringen av Stocksbo 1892 bedöms dock som den första riktiga landsbygdselektrifieringen då det redan från start var avsett för elektrifiering av flera gårdar. Ledningsnätet från likströmsgeneratorn i sågverket vid Skänkbron planerades för produktion av elektricitet till gårdarna Bergegård, Nygården, Mårtens och Anders Mats.

Kraftverket efter renoveringen 2018

Färila Elektriska Kraft ABs kraftstation från 1918

Redan under första världskrigets slutskede blev det vanligt att gå samman i så kallade ”bondbolag” för att bygga kraftverk. Ett av dessa ”bondbolag” var Färila Elektriska Kraft AB som startade sin verksamhet i Stocksboån 1917, i ett tillfälligt kraftverk medan man byggde den kraftstation som än idag står invid Stocksboån.

Kraftstationen byggdes 1918 för att förse Färila med elektricitet. Anläggningen var på 75kW och levererade elektricitet till sammanlagt 223 lantbruk och 78 ”andra lägenheter”. 1923 byggde samma företag kraftverket i Skarpå i Yg (som är i drift än idag). När kraftverket i Yg utökades med ännu en generator om 160kW år 1945 så lades kraftverket i Stocksbo lades ned. Det köptes då av två herrar vid namn Hansson och Sundqvist som anlade ett litet sågverk (en cirkelsåg) bredvid, och vilket drevs av kraftverket. Sågverket drevs fram till ca 1960 då tvillingturbinerna stannade för gott (?).

Kraftverket renoverades under hösten 2018 med stöd av Europeiska jordbruksfonden samt Länsstyrelsen Gävleborg, läs mer.

Kraftverket innan renoveringen 2018

Bredvid kraftverket kan man se fundamentet av en såg från 1760. Intill kraftverket låg tidigare en stor kornlada, tillhörande Bolagsgården och ca 30 till 40 meter nedströms låg Bergegårds kornlada.

När Färila Elektriska kraft byggde kraftstationen köptes en del av marken av Martin Engström som bodde i Ranvall. I köpebrevet som upprättades den 30 oktober 1918 har Engström som enda villkor att Färila Elektriska Kraft AB, så fort kraftstationen stod färdig skulle dra en kraftledning på stolpar som han satt upp själv till Ranvall (ett par kilometer bort). De ledningar som sattes upp till Ranvall var av järntråd på grund av första världskrigets kopparbrist.

Generatorn och varvtalsregulatorn

Visningar

Byalaget öppnar normalt Museikraftverket för visning vid en eller ett par tillfällen sommartid, vanligen under Färilaveckan.

För aktuell information om nästa visningstillfälle, se aktiviteter.

För frågor om kraftverket och visning utanför ordinarie tillfällen, kontakta Staffan Olsson, 070-2610929 eller staffan.olsson@stocksbo.se

Vill du veta mer?

I byalagets webbshop hittar du två böcker som rör Stocksbos långa historia av att nyttja vattenkraften: ”Vattenverk i Stocksbo” samt ”Elektrifieringen av Stocksbo 1892. Den första landsbygdselektrifieringen”. Klicka här för att komma till webbshoppen.